Den sydkoreanska aktiemarknaden har utvecklats starkt efter att det demokratiska partiet segrat i valet. KOSPI-index steg med 3 procent när det stod klart att Lee Jae-myung tar över presidentposten. Indexet nådde sin högsta nivå på tio månader och är upp 16 procent hittills i år[1].
Det finns goda skäl att tro att uppgången kan fortsätta, i takt med att den politiska osäkerheten avtar. I sitt segertal betonade Lee vikten av att värna demokratin – efter att hans konservativa föregångare, Yoon Suk-yeol, avsatts, bland annat för försök att införa undantagstillstånd.
Förväntningarna på ökade offentliga investeringar och nya handelsförhandlingar med USA – i syfte att undvika 25-procentiga tullar – bidrar också till marknadsoptimismen. Investerare hoppas dessutom att den nya regeringen kommer att driva vidare ”Value-Up”-programmet, som syftar till att minska den så kallade "Korea-rabatten". Sydkoreanska aktier är bland världens lägst värderade, med ett P/E-tal på endast åtta.
Mellan Kina och USA – en geopolitisk balansgång
Segern för det vänsterorienterade demokratiska partiet var väntad. Avgörande framåt blir hur president Lee förverkligar sin politik. Under valkampanjen rörde han sig mot mitten för att försöka ena ett splittrat folk.
Ekonomiskt väntar en balansgång: ett nytt handelsavtal med USA vore positivt, men måste utformas med hänsyn till de starka ekonomiska banden till Kina.
Även säkerhetspolitiskt krävs försiktighet. USA är fortsatt Sydkoreas viktigaste allierade, men landets säkerhetsgarantier är numera mer villkorade. Mycket tyder på att Lee kommer att föra en pragmatisk utrikespolitik – baserad på alliansen med USA, men med en tydlig ambition att förbättra relationen till Kina. Att balansera mellan stormakterna är utmanande – men nödvändigt.
Ny giv för "Value-Up"-programmet
För att investerarnas förtroende för marknaden ska återställas krävs det att de viktiga reformerna inom ”Value-Up”-programmet faktiskt genomförs. Det demokratiska partiet kontrollerar nu både presidentämbetet (åtminstone till 2030) och nationalförsamlingen (till minst 2028). Därmed finns stora förväntningar på reformer av bolagslagen – för att stärka minoritetsägares rättigheter – samt försäkringslagen, som ska begränsa finansiella institutioners ägande i icke-finansiella bolag.
Efter flera månaders politiskt dödläge finns det nu goda skäl att tro att reformerna kan få ny fart, eftersom regeringen har full kontroll över både den lagstiftande och verkställande makten.
President Lee har också uttryckt att han vill stärka aktieägarnas rättigheter genom förbättrad bolagsstyrning snarare än statlig inblandning. Han är själv en aktiv småsparare. En annan viktig reform är att styrelseansvaret förskjuts från bolagsledningen till samtliga aktieägare. Det kommer att få stor betydelse för styrelsens sammansättning, ersättningsnivåer och ansvar. I dagsläget består många styrelser av personer med personliga band till bolagen eller akademiker – något som kan förändras om styrelseledamöter blir rättsligt ansvariga gentemot minoritetsägare. Detta vore ett stort framsteg för bolagsstyrningen i Sydkorea.
SKAGEN Kon-Tiki – ökad exponering
SKAGEN Kon-Tiki har en betydande exponering mot Sydkorea – hela 23 procent av fondens kapital är investerat i koreanska bolag, jämfört med 10 procent i MSCI Emerging Markets-indexet. Våra största innehav är Samsung Electronics (6 procent av fondens värde), Hana Financial (4 procent), LG Electronics (3 procent), Hyundai Motor (2 procent) och Korean Reinsurance (2 procent). I mitten av maj besökte jag dessa bolag för att träffa ledningen och utvärdera nya investeringsmöjligheter.
Stämningen bland finansbolagen var mycket positiv. De förväntade sig att oppositionen skulle vinna valet och att ”Value-Up”-programmet därmed skulle leva vidare. Småsparare spelar en viktig roll i att skapa politiskt stöd inför val. Regleringen har också förändrats avsevärt – utdelningar är nu kopplade till bolagens kapitaltäckning och det finns inget motstånd mot ökade utbetalningar. Samtidigt har allmänhetens syn på finanssektorn förbättrats, särskilt nu när räntorna har stabiliserats.
Driften i sektorn är också stark, med goda resultat, hög lönsamhet och strikt kostnadskontroll. Bankerna prioriterar avkastning till aktieägarna framför tillväxt. Våra innehav är attraktivt värderade, med en förväntad vinsttillväxt på 10 procent och potential för omfattande aktieåterköp.
Tekniklyft och tullutmaningar
Inom teknologisektorn har AI-revolutionen förändrat marknaden för minneskretsar, där efterfrågan på höghastighetsminne (HBM) ökar. Utöver AI drivs marknaden också av behovet av nya PC-datorer (till följd av utgångna Windows 10-licenser och pandemirelaterade inköp) samt uppgraderingar av smartphones. Viss efterfrågan har tidigarelagts på grund av oro för kommande tullar, som fortsatt förväntas påverka marknaden. Eftersom amerikanska tullsatser baseras på var produkterna färdigställs, försöker många exportörer nu flytta sin slutproduktion utanför Kina.
Tullar var också ett återkommande tema i samtalen med konsumentvaruproducenter – särskilt de med stor exponering mot USA. De flesta väljer att avvakta med prisjusteringar och använder nuvarande marginaler som buffert.
Utanför USA är efterfrågan fortsatt stark och koreanska varumärken står sig väl tack vare teknologiskt försprång (exempelvis hybridlösningar inom bilindustrin), starka varumärken (inom konsumentelektronik) och lokal produktion med kostnadsfördelar. Indien är en viktig och ofta underskattad marknad där endast Hyundai har börsnoterat sin verksamhet – och uppnått höga värderingar. Hyundai och Kia har dessutom kommunicerat tydliga ambitioner om aktieägaravkastning, inklusive utdelning även i nedgångsperioder.
Motvind för råvarusektorn
Samtal med råvarubolag visar att marknaden för elbilsbatterier nu befinner sig i en tydlig nedgång. Efterfrågan har varit svagare än förväntat och de stora kapacitetsökningarna i både USA och Europa har inte matchats av motsvarande tillväxt. Investeringsplaner skärs nu ned för att skydda balansräkningar som redan är pressade. Samtidigt skapar högre tullar och Donald Trumps motstånd mot subventioner för elbilar ytterligare utmaningar för sektorn.
[1] Per den 4 juni 2025.