– De senaste årtiondena har bolag blivit mindre och mindre förändringsbenägna, trots att vi tror det motsatta. Byråkratin bara ökar och det på bekostnad av entreprenörskap och innovation. Problemet är att vi tror att vi är mer innovativa än vi är, säger Björn Weigel, strateg och medförfattare till den boken The Innovation Illusion: How so little is created by som many working so hard.
Jurister styr bolagen
Den traditionella kapitalisten och entreprenören som drivs av att förnya är på utdöende. Bolag ägs i allt högre grad av institutioner, pensionsstiftelser och stora fonder. Som ett exempel har det institutionella ägandet i USA sedan 50-talet ökat från sex procent av allt aktiekapital [bw1] till närmare 60 procent idag. Det räcker inte att vi lever i en tid med revolutionerande teknologi – för att innovationer ska leda till tillväxt och produktivitet behöver bolag ha förmågan att göra dem tillgängliga i samhället. Men istället gynnar rådande ägarstrukturer byråkrati, regelverk och förutsägbarhet.
– Att institutioner äger allt fler bolag är inte dåligt i sig men få ställer sig frågan om inte något går förlorat när entreprenörer försvinner ut. Idag har jurister tagit över bolagsstyrningen. Kapitalismen rockar helt enkelt inte lika mycket som den skulle kunna göra, säger han.
Visserligen finns det bra och skickliga institutioner som i viss mån är entreprenöriella i sitt ägande. Men i takt med att investeringsvärlden professionaliserats har ekonomin blivit mer förutsägbar och viljan att testa nya saker minskat. Gamla tankemönster utmanas allt mer sällan. Företag investerar allt mindre i forskning och utveckling som skulle kunna göra deras produkter bättre än konkurrenternas. Det har i förlängningen lett till att många utvecklade ekonomier idag präglas av låg produktivitet.
Kreativ förstörelse behövs
Vi har idag ett mycket ängsligare ekonomiskt system än vad nationalekonomiska förgrundsgestalter som 1700-talsfilosofen Adam Smith med flera hade kunnat föreställa sig.
Nyckeln till förändring och en mer livaktig form av kapitalism är att vi blir medvetna om problemet. Vem som äger bolagen och vilka signaler ägarna skickar spelar roll för hur dynamiskt ett samhälle är. Vi behöver företag som utmanar gamla strukturer och genererar kreativ förstörelse. Det är en poäng som många politiker missar, enligt Weigel.
Vid Nyårskonferensen 2018 talade ekonomiprofessorn Mariana Mazzucato om offentliga initiativ snarare än näringslivet som innovationens moder. Hon går så långt som att kalla staten en form av riskkapitalist. Hur ser du på det?
– Mazzucato har många goda poänger och jag håller med om att staten har en viktig roll inom grundforskning. Men stater tar inte risk utan omallokerar medel från en aldrig sinande ström av pengar. Staten har historiskt heller inte varit en effektiv aktör. Det är en syn på innovation som snabbkaffe – i själva verket är förståelse för kunders behov en lika stor del och det handlar inte bara om att sätta samman olika tekniska komponenter.
Hur ser du på den alltid närvarande debatten om aktiv vs passiv förvaltning?
– Det är en intressant debatt som berör systematiska skillnader, men debatten förs fortfarande inom vår befintliga ägarstruktur. Oavsett om ägandet är aktivt eller passivt, har det inflytande. Debatten om aktiv eller passiv förvaltning missar denna viktiga aspekt.
Se programmet och talarna vid SKAGEN Fonders Nyårskonferens 10 januari 2019